Paul ledde mig in i hans hus. Det var svagt upplyst av gaslyktor. Vi droppade regnvatten ner på det blanka trägolvet. Han hjälpte mig av med den dyngsura regnkapan och sedan tog han av sig sin. Under hade han uniformen. Jag kände ett styng av sorg i mig. Både för pappa och för att jag kanske också skulle förlora Paul. 

-Kom, jag ska se till att du blir torr så kan vi prata sedan. 

Hans unika avläsningsförmåga måste ha vetat att det var någon som dött för en halvtimme senare när jag satt torr och med en kopp te i händerna frågade han vem det var.

-Pappa. Var det enda jag kunde få fram.

Jag kämpade för att inte börja gråta igen, men min underläpp darrade redan och en tår brottades klart med mina ögonfransar och sprang ner för min kind.

-Det ät okej att gråta. Det är helt okej. Sa Paul och tog min ena hand. 

-Jag fick ett brev från mamma imorse där hon berättade... Jag tappade tråden.

-Hon berättade att pappa har dött, han dog av en av bomberna. Hon vill inte att jag ska komma tillbaka till London ännu. Hon bor hos mina kusiner. Jag lyckades få ur mig centralinnehållet innan jag bröt ihop igen.

Paul la sin arm runt mina axlar och jag ställde ifrån mig tekoppen på bordet och kröp ihop i en liten boll på soffan. 

 

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Ungefär en månad senare

Mitten av mars

 

Mitt huvud kändes klarare än på länge där jag gick mellan Gabbs och Ellie. Små blommor hade börjat växa i vägkanten och de plockade dem ivrigt. Solen sken och lufet var frisk och vårig. Gabbs hade sitt bruna hår samlat i en elegant uppsättning som var simpel men som vilade mot hennes axlar. De var snälla båda två. 

Jag var så otroligt glad att jag hade dem. Jag tänkte på hur annorlunda våran relation var från den med mina vänner i London. Efter att Paul åkte var det Gabbs och Ellie som hjälpte till att hålla ihop mig. 

 

 

Oj. Förlåt att denna blev kort för jag insåg just att jag måste jobba klart kapitlet i matteboken.

Förlåt!

/Blew_